Landsbygdssatsningar får ris och ros
Utsikt över Gautsträsk vid Ammarnäs.
Lyssna: Fyrpartiavtalets landsbygdspolitik
De riktade satsningarna på landsbygden i den nya uppgörelsen mellan S, MP, L och C får både ris och ros.
Till exempel lovar de fyra partierna att det ska bli betydligt enklare att bygga strandnära på landsbygden och att strandskyddet bör fungera olika beroende på var i landet man bor.
Och det välkomnas av vissa på glesbygden.
– Strandskyddet är helt galet som det är i dag. Det är samma strandskydd om du är i Stockholms innerstad eller om du är i Arjeplog som är Sveriges mest glesbefolkade kommun, säger Britta Flinkfeldt, socialdemokratiskt kommunalråd i Arjeplog med 8 700 sjöar och fem kilometer strand per invånare.
I Arjeplog som likt många andra glesbygdskommuner har ett vikande befolkningsunderlag finns nu förhoppningar om att ett uppluckrat och anpassat strandskydd ska hålla kvar invånare i större utsträckning i framtiden.
Det är under rubriken "hela landet ska växa" i fyrpartiuppgörelsen som de riktade landsbygdssatsningarna beskrivs. Fler servicekontor i hela landet, inga nya myndigheter i Stockholm under mandatperioden, förstärkt vägunderhåll och mer bredbandsutbyggnad bland annat.
En del av frågorna ska in i utredningar de kommande åren och andra finns där enbart som konstateranden.
Intresseorganisationen Hela Sverige ska leva är försiktigt optimistisk och tycker det är bra att landsbygden finns med i en sådan här politisk överenskommelse vilket inte alltid varit fallet historiskt.
– Det är ett steg i rätt riktning men framförallt så måste politiken hitta olika lösningar för olika landsbygder på samma sätt som strandskyddet utifrån olika lokala förutsättningar, säger Åse Classon, ordförande i Hela Sverige ska leva.
Nationalekonomen Charlotta Mellander vid handelshögskolan i Jönköping som bland annat studerat ungas flyttmönster är inte lika hoppfull kring effekterna av landsbygdsambitionerna i den nya politiska uppgörelsen.
– Jag tror att många av de här punkterna kan förbättra villkoren för landsbygden men det kommer inte att vända någon landsbygdsutveckling och framförallt kommer det inte att få hela landet att växa, säger nationalekonomen Charlotta Mellander.
– En primär utmaning för landsbygden är att inte tillräckligt många människor bor på landsbygden längre. Så jag skulle vilja se mycket mer människoinriktade punkter, alltså hur långt ska barnen exempelvis behöva åka till skolan, hur långt ska jag ha till sjukvården, kommer vi ha en polis i vår kommun överhuvudtaget, och det ser jag inte riktigt i de här punkterna, säger hon.