Sverige bör införa en EU-miljard som stöttar forskare – artikel i Altinget
Forskning och innovation är grunden för vårt välstånd. Genom att satsa mer på forskning i EU bidrar vi inte bara till vetenskapliga framsteg och en kunskapsdriven ekonomi, utan till lösningar på svåra politiska utmaningar, som hur våra samhällen, industrier och transporter ska bli mindre beroende av fossila bränslen och hur vi ska dra nytta av artificiell intelligens och digitalisering.
I Sverige och Norden ligger lärosäten med forskning i världsklass. Sverige behöver efter Storbritanniens utträde ur EU vara drivande i europeisk forskning. Vi bör ha som mål att ansökningars beviljandegrad och anslag som tilldelas svenska universitet och näringsliv från EU:s forskningsprogram Horisont Europa ska vara högst i Europa per forskare.
Den europeiska forskningen har länge varit internationellt konkurrenskraftig, men möter konkurrens från USA, Indien, Sydkorea och Japan. De flitigast citerade studierna är amerikanska och de europeiska studierna i samma klass är inte sällan författade tillsammans med amerikanska forskare. Hela 50 procent av världens mest citerade forskare är baserade i USA, trots att investeringsnivån är snarlik.
Förklaringen går att finna i den konkurrenskraftiga miljö som erbjuds forskare i USA. Lärosäten tilldelas resurser mer selektivt, utifrån excellens och centrerat till en handfull universitet, vilket skiljer sig från den svenska modellen om mer jämlik fördelning.
Samtidigt minskar USA:s andel av globala investeringar i forskning. Kina står nu tillsammans med USA för över 50 procent av de globala investeringarna. Sverige har tvärtemot jämförbara länder minskat investeringar som andel av BNP. Detta innebär ett nytt akademiskt landskap, förskjutet mot Kina där respekten för mänskliga rättigheter saknas och den akademiska friheten är på tillbakagång.
För att i framtiden vara konkurrenskraftiga behöver Europa investera i forskning och innovation och säkerställa en forskningspolitisk miljö som bygger på vetenskaplig excellens, grundforskning, världsledande infrastruktur och forskarmobilitet.
Sverige behöver anta ett forskningspolitiskt mål knutet till EU:s kommande forskningsprogram för perioden 2021-2027. Andelen beviljade medel till Sverige är mindre än jämförbara länder som Belgien och Nederländerna, trots att det i Sverige finns internationellt konkurrenskraftiga universitet och näringsliv.
Vi bör införa en riktad nationell fond – en EU-miljard – för att stödja svenskt deltagande i EU:s forskningsprogram samt ge stöd till forskare i ansökningsprocessen. Detta för att säkerställa att indirekta kostnader som uppstår vid ansökan av EU-medel, som kan vara ekonomiskt betungande för enskilda universitet, inte drabbar annan forskningsverksamhet eller minskar viljan att ansöka om forskningsmedel.
Regeringen bör öka forskningsanslagen och i mindre utsträckning låta politiken styra inriktningen på forskningen. Grundforskningen behöver uppvärderas och resurserna riktas mot våra mest konkurrenskraftiga forskningsinstitutioner.
På sikt bör skattereglerna för företag, stiftelser och andra arbetsgivare ses över för att stimulera forskning och utveckling inom näringslivet. Redan i dag står näringslivet för en betydande andel av investeringarna i forskning, men investeringarna behöver öka, utan att den fria akademiska forskningen på universiteten blir lidande.
Med EU:s nya forskningsprogram tar Europa ett viktigt kliv framåt. För att forskningsprogrammet ska bli en framgång krävs en ökning av anslaget för forskning i EU-budgeten finansierat genom minskade jordbruks- och regionalanslag samt genom Storbritanniens fulla deltagande i det. Här faller ansvaret tungt på den svenska regeringen i förhandlingarna om EU:s långtidsbudget och Storbritanniens utträde liksom i utformandet av en forskningspolitik som utgår från vetenskaplig excellens.