Svenska politiker mot EU-gemensamma valsedlar
Lyssna: "Man hamnar längre från medborgarna"
När Storbritannien lämnar EU blir 73 platser tomma i EU-parlamentet. Nu höjs det starka röster inom EU för att förvandla dem till en EU-gemensam lista i valet 2019. Valsedlarna för de olika partierna skulle då kunna ha namn på kandidater från olika länder. Det här är inget som uppskattas av svenska politiker.
EU-minister Ann Linde tror ändå att EU-gemensamma valsedlar kan bli verklighet.
– Det är mycket möjligt. I mitt europeiska socialdemokratiska parti har detta varit en fråga som har diskuterats vilt i många, många år och där vi har väldigt olika åsikter. Var det hamnar, det vågar jag inte sia om.
EU-parlamentet är stort, 751 ledamöter, och av dom tillhör alltså idag 73 platser britterna. Ekot har pratat med de svenska riksdagspartierna och där finns det ingen som vill ha EU-gemensamma listor.
Frågan är inte ny, men nu finns det för första gången platser att fördela, utan att man samtidigt behöver minska på antalet platser som länderna har idag. Argumenten för EU-gemensamma listor, som förs fram av Frankrike och Italien, är att det skulle öka demokratin i unionen. Ett argument som inte Ann Linde köper.
– Vi tror att om man har en lista där det är till exempel en från Frankrike på toppen och sedan en från Bulgarien och kanske en svensk på tionde plats, då blir det snarare så att det blir längre från medborgarna. De kommer inte att känna till sina parlamentariker på den här gemensamma listan. De kommer många gånger ha problem att ens förstå vad de säger. Man kommer att känna att Europaparlamentet är ännu längre bort.
De svenska partierna är samstämmiga i den här frågan. En stor majoritet tycker att alla, eller i vart fall de flesta platserna ska sparas in. När britterna lämnar försvinner ju inte bara britterna utan också de pengar som britterna har betalat till EU. Därför är det logiskt att spara in platserna. Men enligt ett förslag ska först ett mindre antal fördelas för att rätta till skevheter i dagens mandatfördelning.
Sverige är med sina 20 platser underrepresenterade och skulle få en plats till enligt det förslaget, som både Centerpartiet och Moderaterna kan tänka sig.
Sveriges mest EU-vänliga parti, Liberalerna, avviker lite från de andra svenska partierna. Jan Björklund tycker att alla britternas 73 platser ska fördelas mellan de återstående 27 EU-länderna. Liberalernas partiledare tycker att det är rimligt att EU-parlamentet är mycket större än exempelvis Sveriges Riksdag, eftersom det ska representera en halv miljard EU-medborgare.
– I förhållande till hur många medborgare som bor i Europa är Sveriges riksdag mycket, mycket större än vad Europaparlamentet är. Sverige har bara någon procent av Europas befolkning, men vår riksdag är ungefär hälften så stor som EU-parlamentet.
EU-parlamentet ska själv lämna förslag på hur de brittiska platserna ska användas och sedan är det upp till medlemsländerna att besluta i frågan i god tid före nästa EU-val i juni 2019.