Slarv med livsavgörande vårdbeslut
Lyssna: Slarv med livsavgörande vårdbeslut
Vårdpersonal har i flera fall blandat ihop livsavgörande beslut för patienter, så att fel patient riskerar att nekas livsuppehållande behandling, det visar Ekots granskning.
När en patient flyttas till en gynekologisk avdelning på Skånes universitetssjukhus i Malmö läser personalen i journalerna att patienten inte ska få hjärt- och lungräddning, om det skulle behövas. Det står att det finns ett beslut om behandlingsbegränsningar, om att avstå från sådan livsuppehållande vård. Sådana beslut kan fattas om det till exempel inte är troligt att patienten ändå skulle klara en hjärt- och lungräddning.
Men personalen hade blandat ihop papperna. Beslutet om att avstå hjärt- och lungräddning rörde en annan patient.
Samma sak hände på en medicinsk avdelning på sjukhuset, enligt avvikelserapporter som Ekot gått igenom. På en kirurgisk avdelning trodde personalen under flera dagar felaktigt att två av patienterna inte skulle få livsuppehållande behandling, fast de skulle det.
På grund av slarv och stress finns risken att patienterna hade kunnat dö i onödan om personalen inte upptäckt misstagen.
– Jag ser mycket allvarligt på den här typen av avvikelser när det sker förväxlingar inom vården. Vad som var lyckligt i det här fallet var att personal upptäckte felaktigheterna, säger Sven Karlsson som är chefläkare på Skåne Universitetssjukhus.
Beslut om behandlingsbegräsningar ska omprövas vid varje vårdtillfälle, men i flera fall har gamla beslut legat kvar. Det hände bland annat när en multihandikappad flicka skulle opereras på en barnavdelning i Skåne förra året. Beslutet personalen fick till sig om att avstå HLR var två år gammalt och hade inte uppdaterats.
– Det är självklart att inför varje inläggning och varje ny vårdepisod så måste man ta ny ställning till en behandlingsbegränsning om det är aktuellt, säger Torsten Mossberg, expert åt IVO, Inspektionen för vård och omsorg.
Ekot har också gått igenom 187 beslut om behandlingsbegränsningar, de flesta på Karolinska Universitetssjukhuset. Besluten ska alltid motiveras. Men i fler än vart femte beslut har läkare inte fyllt i någon motivering alls till beslutet.
– Risken är ju att du avstår från att utföra åtgärder som skulle kunnat bota patienten, säger Torsten Mossberg.
På flera avdelningar på de sjukhus Ekot granskat har personalen skrivit upp på en tavla vilka patienter som ska få livsuppehållande vård. Det kan stå "minus" eller "0 HLR" vilket betyder att patienterna inte ska få hjärt- och lungräddning. Men i flera fall som Ekot gått igenom har personalen skrivit fel på tavlan eller rapporterat fel muntligen. Personalen har därför felaktigt trott att de inte ska försöka rädda patientens liv vid ett hjärtstopp. Det har hänt bland annat på Karolinska Universitetssjukhuset.
– Den här informationen som vi har fått fram nu gör att vi ser att vi behöver jobba med den här frågan, säger Marie Bennermo, chefläkare på Karolinska universitetssjukhuset.
Vad tänker du om att ni har ett system där det är lätt att det blir fel, med sådana här livsavgörande beslut?
– Det är ju inte acceptabelt och vi behöver se över de rutiner och riktlinjer som finns, så att det blir tydligt för verksamheten vad det är som gäller. Det här är en fråga om hur man använder det här ute i verksamheten.