Polisens gängexpert sågar avhopparsatsning: ”Kaffepengar”
Förra året satsade regeringen 72,5 miljoner kronor för att hjälpa gängkriminella att hoppa av.
Men Ekots granskning visar att pengarna bara räckte till att hjälpa var fjärde avhoppare – drygt 160 av de över 650 som var i kontakt med polisen fick kommunerna stöd för.
Gunnar Appelgren, kommissarie och gängexpert, med mångårig erfarenhet av arbete med gängkriminella tycker det skulle behöva satsas mycket mer: ”Kaffepengar i sammanhanget”.
Gängexperten vid polisen, Gunnar Appelgren, säger att satsningen är småpengar sett till vad gängkriminella kostar samhället.
Lyssna: AVHOPP ME dag 1 APPLJUD
Förra året satsade regeringen 72,5 miljoner kronor för att hjälpa gängkriminella att hoppa av.
Men Ekots granskning visar att pengarna bara räckte till att hjälpa var fjärde avhoppare – drygt 160 av de över 650 som var i kontakt med polisen fick kommunerna stöd för.
Gunnar Appelgren, kommissarie och gängexpert, med mångårig erfarenhet av arbete med gängkriminella tycker det skulle behöva satsas mycket mer: ”Kaffepengar i sammanhanget”.
Regeringen har öronmärkt 72,5 miljoner kronor per år för kommunernas arbete med gängkriminella som vill hoppa av.
Allt fler kommuner har sökt de statliga bidragen – men Ekots granskning visar att de statliga pengarna tog slut.
– Det är en väldigt liten summa. Du kan titta runt om i Sverige nu så har alla kommuner en väldigt tuff ekonomi, säger Ulf Olsson (S), kommunstyrelseordförande i Borås.
Det finns ingen nationell siffra på hur många gängkriminella som hade kontakt med polisen 2023 för att man ville hoppa av. Ekots kartläggning visar att det år 2023 fanns över 650 pågående ärenden med personer som ville lämna gängen.
Samtidigt beviljades statligt ekonomiskt stöd för arbete med drygt 160 avhoppare och kommunerna fick bara 80 procent av det som de begärt för de här personerna. Medan allt fler kommuner ansöker om de statliga avhopparpengarna har anslagen inte ökat sedan 2022.
Gunnar Appelgren, poliskommissarie och gängexpert vid polisen, tycker att stöd till avhoppare är viktigt för att få personer att lämna det kriminella livet.
– Det finns någon form av hederlighet. Nationellt ökar vi trycket mot kriminella grupperingar. Då måste vi också ha koll på pysventilen, att man ska kunna lämna sitt kriminella liv och sina kriminella värderingar och komma in i olika former av avhopparprogram.
Borås har två områden som klassats som särskilt utsatta och Ulf Olsson berättar att det finns en tydlig problematik.
– Det handlar om segregation, utanförskap och kriminella nätverk som verkar inom områdena. Ibland uppstår konflikter mellan gängen, säger han.
Borås fick inga statliga anslag 2022 och valde förra året att inte söka utan satsa egna medel mot gängkriminaliteten.
– För att ska man kunna motverka de kriminella nätverken så måste det finnas möjlighet för kriminella att också hoppa av, säger Ulf Olsson.
Även poliskommissarien och gängexperten Gunnar Appelgren tycker att de statliga anslagen är för små i förhållande till vad gängkriminella kostar samhället.
– En 40-årig kriminell karriär kostar ungefär 100 miljoner. Och en kriminellt gäng på ett 20-tal personer är en halv miljard kronor i samhällskostnader. Då inser man att det här är kaffepengar i förhållandet.
Tipsa Ekots granskande reportrar!
Vet du mer om detta eller om något annat vi borde granska?
Mejla Kina Pohjanen eller Victoria Gaunitz
Vill du tipsa krypterat? Använd Radioleaks