Högskolor: Systemet kan uppfattas som orättvist
Flera universitet och högskolor i landet anser att ett genomförande av högskoleprovet i höst kan komma att uppfattas som orättvist. Detta visar Ekots genomgång av de svar som i dag kommit in till den nationella samordnaren Peter Honeth, efter hans förslag om ett först till kvarn-system.
Lyssna: Kan bli ett orättvist system
Flera universitet och högskolor i landet anser att ett genomförande av högskoleprovet i höst kan komma att uppfattas som orättvist. Detta visar Ekots genomgång av de svar som i dag kommit in till den nationella samordnaren Peter Honeth, efter hans förslag om ett först till kvarn-system.
– Vi har ju inte ändrat ståndpunkt egentligen, lärosätena. Vi tycker inte det här är en jättebra idé, men vi ser att det går med de här restriktionerna. De problem som uppstår är ju att kanske mer än hälften av dem som skulle vilja göra provet inte kan göra det, säger Peter Aronsson på Linnéuniversitetet.
I morse kunde Ekot avslöja att högskoleprovet i höst, som tidigare ställts in på grund av pandemin, kan komma att lösas genom först till kvarn-principen. I den nationella samordnarens underlag till samtliga lärosäten i landet, som Ekot läst, skriver samordnaren Peter Honeth att man för varje lärosäte skulle kunna sätta ett tak för max antal provskrivare.
Exempelvis skulle 8000 få skriva i Stockholm, ungefär hälften så många som skrev där förra hösten. I Gävle 550 och i Linköping 1 100.
Provet är tänkt att skrivas samma datum som tidigare var satt, nämligen den 25 oktober. Anmälningstiden, som föreslås starta den 25 september, skulle för varje lärosäte då vara öppen tills alla platser där är fyllda.
Därefter stängs möjligheten att anmäla sig. Det här systemet riskerar att bli orättvist, då det kan finnas grupper som inte vet att det är så här det ska gå till, det säger Sveriges Förenade Studentkårer till Ekot i dag.
Även elever på Rosendalsgymnasiet i Uppsala, som P4 Uppland pratat med i dag, ser en risk med systemet. Ella Linberg går i trean där.
– Jag tycker inte det låter särskilt rättvist. När det är först till kvarn så kommer de från familjer med studievana att hinna skriva in sig innan de som inte får informationen från sina familjer, säger Sonja Salminaja som går i trean på Rosendalsgymnasiet.
– Det gynnar ju kanske de som är mer uppdaterade kring vad som händer, tror Ella Lindberg.
Under dagen i dag har lärosätenas synpunkter på samordnarens underlag kommit in. Flera nämner där att de inte ändrat ståndpunkt. Ett genomförande är inte optimalt, men under rådande förutsättningar och med samordnarens förslag om ett tak med först till kvarn-system så ser de ändå att det ska kunna gå att genomföra.
Samtidigt nämner flera av dem att risken är stor att systemet kommer att uppfattas som orättvist. De som inte lyckas få en plats av någon anledning kommer uppleva det som värre än om provet hade ställts in helt, skriver ett lärosäte i sitt svar till samordnaren.
Några nämner smittskyddet och vikten av att Universitets- och Högskolerådet, UHR, tar fram tydliga instruktioner och beslutar om en tydlig ansvarsfördelning.
Brita Lundh är studieadministrativ chef på Högskolan i Halmstad. Hon ser en möjlighet med samordnarens förslag att genomföra provet i höst. Men med vissa farhågor.
– Vi ser också det vi påpekat tidigare. Incitamentet är högt för att delta, vi är rädda att personer med symptom kan komma till provlokalen i alla fall, och vi har inte mandat att avvisa dem, säger Brita Lundh på Högskolan i Halmstad.