Grundlagsändring om hemliga uppgifter kan försvåra för medier
Sverige väntas snart få en ny grundlag som kan komma att begränsa mediers möjlighet att rapportera om uppgifter som skadar Sveriges förhållande till andra stater och organisationer.
Ekots publicering om Sveriges planer på att hjälpa Saudiarabien att bygga en vapenfabrik skulle kunna vara brottslig under den nya lagstiftningen, enligt en expert Ekot talat med.
Riksdagen väntas rösta om förslaget den 16 november.
”Den största risken är att uppgifter om missförhållanden inte kommer medier till del”, säger Ulrika Hyllert på Journalistförbundet.
Lyssna: Utlandsspioneri APP
Sverige väntas snart få en ny grundlag som kan komma att begränsa mediers möjlighet att rapportera om uppgifter som skadar Sveriges förhållande till andra stater och organisationer.
Ekots publicering om Sveriges planer på att hjälpa Saudiarabien att bygga en vapenfabrik skulle kunna vara brottslig under den nya lagstiftningen, enligt en expert Ekot talat med.
Riksdagen väntas rösta om förslaget den 16 november.
Lagändringen syftar bland annat till att stärka skyddet för hemliga uppgifter som förekommer inom ramen för internationella samarbeten, till exempel FN och Nato. Den innebär, till exempel, att det kommer bli straffbart att röja en uppgift som är ägnat att medföra allvarligt men för Sveriges förhållande till en annan stat eller mellanfolklig organisation.
Enligt Mikael Ruotsi, som är lektor i konstitutionell rätt och som tidigare arbetat i riksdagen med att bereda lagändringen, kan det här leda till att Ekots publicering 2012 – om Sveriges planer på att hjälpa Saudiarabien att bygga en vapenfabrik – skulle kunna vara brottslig under den nya lagstiftningen.
– Då kan man ju säga att det rör förhållandet med Saudiarabien och att det är något sorts samarbete, på det sättet som avses i bestämmelsen. Då hamnar man möjligen i den nya situationen att även utgivaren skulle kunna utredas för brott, säger Mikael Routsi.
För att skydda vissa publiceringar har lagförslagen utrustats med en slags ventil: ”En gärning ska inte utgöra brott, om den med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig” heter det i lagtexten. Det är dock svårt att veta exakt var gränsen går för ”försvarliga gärningar” innan lagen har prövats.
En annan del som kan påverka journalistiken är förändringar i meddelarfriheten. Lagändringen innebär nämligen att det också ska bli straffbart att lämna hemliga uppgifter som kan skada Sveriges förhållande till mellanfolkliga organisationer.
Det här kan bland att annat påverka svenska mediers utrikesbevakning, anser Ulrika Hyllert som är ordförande i journalistförbundet.
– Den största risken är att uppgifter om missförhållanden inte kommer medier till del överhuvudtaget, vilket gör att det finns rapportering som inte skulle bli av. Vi behöver ju mer bevakning av Sveriges förehavanden utomlands, inte minst nu med Nato-processen. Men med det här lagstiftningsförslaget kommer det att bli precis tvärtom, säger Ulrika Hyllert.
En förändring av grundlagen kräver att riksdagen fattar två likadana beslut med ett val emellan. Den förra riksdagen röstade igenom förslaget i april i år. Samtliga partier, förutom Vänsterpartiet och Liberalerna, röstade för förslaget. Den nya riksdagen väntas rösta om förslaget den 16 november.
Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, Sverigedemokraterna och Miljöpartiet har alla avböjt att kommentera sitt stöd för lagändringen.