Skogsägaren Per högg ner delar av sin naturskog – ångrar sig
Ekots granskning av den pågående avverkningen av naturskogarna längs fjällkedjan visar att Jämtlands län är det område där det huggits ned mest av den här sortens skog de senaste åren.
Skogsägaren Per Carlsson högg ner en del av sin skog för några år sedan – men ångrar sig nu och säger att det ”ser för jävligt ut”.
Men Pelle Sahlin från skogsbolaget Fria Skog säger att skogsbruket fyller en viktig funktion för ekonomin i trakten.
Skogsägaren Per Carlsson ångrar att han högg ned delar av sin skog. "Det ser för jävligt ut", säger han.
Lyssna: Skogsägaren högg ner delar av sin naturskog – nu ångrar han sig
Ekots granskning av den pågående avverkningen av naturskogarna längs fjällkedjan visar att Jämtlands län är det område där det huggits ned mest av den här sortens skog de senaste åren.
Skogsägaren Per Carlsson högg ner en del av sin skog för några år sedan – men ångrar sig nu och säger att det ”ser för jävligt ut”.
Men Pelle Sahlin från skogsbolaget Fria Skog säger att skogsbruket fyller en viktig funktion för ekonomin i trakten.
Per Carlsson är uppvuxen i Stockholm, men numera bosatt i Huså vid Kallsjön i Jämtland på sin morfars gamla skogsfastighet. Han blev för ett par år sedan kontaktad av en virkesköpare som ville hjälpa honom att hugga en del av skogen.
Men efter virkesköparens omkostnader blev det inte mycket pengar över.
– Det var det mest olönsamma jag någonsin har varit med om, säger han.
I dag ångrar han sig.
– Jag tycker det ser för jävligt ut. Och så går det ju inte att gå. Det är ingen som vågar gå ensam och plocka hjortron eller lingon.
”Intensivt brukade skogar”
Ekot har granskat alla avverkningar som gjorts i det naturskogsområde längs fjällkedjan som den senaste Skogsutredningen ville skydda. Vår granskning har visat att minst 6300 hektar oskyddad naturskog avverkats sedan utredningens förslag kom.
Den stora majoriteten – nästan 4500 hektar – har huggits i Jämtlands län, alltså 70 procent av allt som avverkats inom det här naturskogsområdet.
Pelle Sahlin från skogsbolaget Fria Skog är dock inte särskilt oroad. Han äger själv skog i området och påpekar att skogsbruket här fyller en viktig funktion för ekonomin och att skogen i trakten historiskt varit hårt brukad.
– Man kan säga att det drivs någon propaganda, men sanningen är att det här är intensivt brukade skogar. Det här är skog som normalt antingen har brunnit eller blivit nerhuggen eller på annat sätt förnyats från noll.
”Områden med höga naturvärden”
Men biologen Pär Hedberg på länsstyrelsen i Jämtland, säger att sättet man brukade skogen för 100 år sedan inte påverkade skogarna på samma negativa sätt som dagens kalhyggesbruk. Hans bild är att det är virkesbristen som delvis lett till att den här skyddsvärda skogen huggs ner i allt högre takt.
– Det vi ser i vårt län är att väldigt många skogsbolag verkar som de har väldigt, väldigt svårt att hitta virke i tillräckliga mängder just nu. Utan de blir tvungna att gå in i områden med höga naturvärden.
Per Carlsson i Huså som står vid sitt kalhygge är i alla fall säker på sin sak. Han kommer i fortsättningen bruka skogen som förr och bara plocka enstaka träd.
– Jag kommer aldrig kalhugga något mer. Aldrig. Inte en pinne.
Tipsa Ekots granskande reportrar
Vet du mer om detta eller om något annat vi borde granska?
Mejla våra reportrar: Alexander Gagliano och Clara Guibourg och Maria Ridderstedt
Vill du tipsa krypterat? Använd Radioleaks